ett litet tal sådär
Jag vet inte om ni i bloggen riktigt förstått det än men jag har det otroligt jävla stressigt. och jag vet att ni också har det sjukt stressigt för alla har det nu. Jag slappade till det från jul till mars skulle man kunna säga. Och gjorde inte en enda hemtenta eller uppsatts. så ni kan ju tänka er hur mycket det finns kvar. Sedan har jag slappat till det i mattekursen också för jag har hela tiden i bakhuvudet tänkt att jag ska hoppa av den, men för någon vecka sedan fick jag reda på att det inte gick så jag måste ta igen två prov.
Som pricken över detta i:et har jag haft ett kvällsjobb (ända fram till i onsdags förra veckan) som jag börjat direkt efter skolan och jobbat till nio, kom hem vid halv tio och åt mat och började plugga till 24.00. Och sen upp och göra samma visa nästa dag. Plus att jag är känslig för stress, när jag stressar ( om det gäller skolan, i arbetet är det bara roligt) så blir det ist så att jag inte gör något alls och får hjärtklappningar och ångest, allt p,g.a stressen.
Och jag vet att detta är typ precis vad ni också vart med om och ni har det alla jätte stressigt. men nu i slutet så prioriterar jag mig själv med tanke på att jag måste hinna klart med allt inom en månad och den stunden jag har kvar som jag inte pluggar på är super viktig att jag lägger på mig själv, att sova eller bara ta det lungt till tv:n.
Så om jag inte hör av mig lika ofta så beror det enbart på detta. och jag är väl medveten om det. men jag tycker att om ni är mina riktiga vänner så förstår man och man ger varandra den tiden som behövs för att klara av detta.Men om jag får mer luckor så är det självklart att jag hör av mig för det är viktigt att vårda vännskaper. men jag tycker även att det är en viktig faktor i en vännskap att man har förståelse för vad den andra har och går igenom. Men jag ber iaf om ursäkt om ni känner att jag vart frånvarande, men berätta det för mig då att ni tycker det ist för att hålla det inom er, blir så mycket lättare då.
Mycket sagt från mig, back to study
